Fia

-

Kategori: Allmänt

min älskade simon.
jag förstår att det sårade dig när jag beskrev hur svårt det var att ta ditt ultimatum. förlåt mig. det känns bara ibland som att du fick kämpa så sjukt mycket för mig och med dina känslor, och jag vill liksom visa dig att jag kämpade också! du var inte ensam i den kampen. trots att mödan var värd till 100% att stänga av mina känslor så som jag gjorde, så var det inte lätt. jag fightades som fan, men jag lyckades och det var inte bara för din skull, utan för min också. så tack för att du gjorde det. nu har jag dig och är verkligen lycklig över det. för jag vill inte ha någon annan. so the juice was worth the sqeeze (hehe). stavade säkert fel också. aja.

sen vill jag bara att du ska veta att jag förstår känslan av att ständigt bli jämförd. jag kan erkänna att trots att jag kan tycka att sofia är mindre än en fis i rymden, så har jag ändå jämfört mig själv med henne varje dag under långa perioder. jag känner starkt att hon var bättre än mig. hon ställde inte mycket krav. hon lät dig vara som du var och göra det du ville göra. hon gav dig en sådan otrolig frihet, och jag gör inte det. och det känns skit. jag är jätteavensjuk på henne för att hon kunde det. men jag försöker lägga mer vikt i det du sagt att jag gör bättre än vad hon gjorde för att hålla mig i skinnet liksom.

hur som helst så förstår jag dig och jag vill inte att du ska behöva vara med om dessa jämförelser och känslor hela tiden. jag är lika trött på det som du är. men jag ser det också såhär. förhållanden kan se ut på alla möjliga sätt, och självklart finns det likheter mellan förhållanden. men det jag värdesätter är olikheterna. det är olikheterna som gör vårat förhållande till vårt och ingen annans. för vi är inte som några andra, varken du, jag, eller vi tillsammans. och jag är glad för det. och obviously är mina vänner det också, och dom menar inget illa när dom försöker visa dig hur dom uppskattar det. därför måste vi säga till dom att vi, framförallt du, inte vill bli jämförd mer. att vi inte vill höra något snack om ett gammalt obetydlig ex mer liksom. dom kommer förstå det och respektera det utan något snack om saken. så snälla, gå med på det. jag vill bara inte att du ska må dåligt över detta mer, du behöver inte det. du är värd bättre än så.
älskar dig.

som en elektrisk chock genom skelettet

Kategori: Allmänt

jag försöker så mycket jag bara kan att inte tänka på det gamla som hänt, som sårat mig.
men när ibland när jag ligger på kvällen och precis ska få ta det lugnt, sova, komma bort från verkligheten, ångesten och stressen en liten stund, så kommer det upp.
som om min hjärna jävlas med mig.
och jag blir lika förbluffad varje gång,
för det gör verkligen fortfarande så jävla ont.
ännu en nästan sömnlös natt.