jag försöker så mycket jag bara kan att inte tänka på det gamla som hänt, som sårat mig.
men när ibland när jag ligger på kvällen och precis ska få ta det lugnt, sova, komma bort från verkligheten, ångesten och stressen en liten stund, så kommer det upp.
som om min hjärna jävlas med mig.
och jag blir lika förbluffad varje gång,
för det gör verkligen fortfarande så jävla ont.
ännu en nästan sömnlös natt.