täntke på detdär med förra inlägget. det hette ju "Min bästa vän". kom på att jag Egentligen inte har en ultimat bästa vän. en sådan vän som har allt. dom bästisarna jag har är super på olika delar, men något jag faktiskt längtar efter är att ha dendär vännen som är Allt. någon man delar alla intressen och åsikter med. någon som tänker likadant som mig, som i alla lägen kan förstå hur jag känner. självklart är det inte en kopia av mig själv jag söker. det skulle bli tråkigt. man får ju ha olika egenskaper och sådär, men man ska ha mycket gemensamt. och när någonting händer så vet man direkt att man måste ringa eller träffa just den personen.
liksom nu om något skulle hända skulle jag vända mig till olika personer beroende på vad det handlade om osv. och ibland händer saker som jag känner att jag inte kan prata om med folk som står för nära, för dem som känner mig för väl dömer mig också lättare. då brukar jag vända mig till internetkompisar, eller gamla vänner som jag knappt har kontakt med längre. men det blir så fel ibland. jag har typ bara 1 kompis som jag är 100% säker på Aldrig skulle döma mig.
har ju en pojkvän som jag iförsig kan berätta allt för, som jag vänder mig till jämt och som jag till och med kan sitta och prata med om saker som han finner jätteointressanta. bara för att prata med någon liksom. men en pojkvän är inte samma sak som en bästa vän. långt ifrån. även om han är min vän också. inte på samma sätt bara. och dessutom vet man aldrig hur det kan gå med förhållanden. självklart hoppas jag på en lång framtid med mikael, men om vi av någon anledning skulle göra slut så skulle dendär bästa vännen vara väldigt viktig för mig tror jag. och det skulle den nog nu med, fastän jag har ett förhållande.