sitter hemma och saknar mikael i massor.. blir så emotional varenda kväll som jag inte är hos honom. när min stora säng står där helt tom och väntar på mig, och så är den kall och det är knäpptyst i hela rummet. vill inte.

idag efter skolan åkte jag hem för att käka middag och vänta på att johan skulle komma. självklart kom han inte. som vanligt. jag är så otroligt trött på att han alltid ställer in när vi har bestämt att ses. ärligt talat, jag har inte träffat honom på snart ett år?! varje gång vi bestämmer att ses slutar det med att han inte hör av sig, och så står jag där och väntar på honom, och sen några timmar senare får jag ett förlåtsms.
detta irriterar mig nåt så in i helvete, och jag frågar mig själv varenda gång varför jag fortfarande är vän med han? varför jag fortsätter kontakta honom fastän han i praktiken skiter i mig i de flesta tillfällen?..
vi stod så otroligt nära varandra ett tag, han var verkligen som en bror för mig. jag antar att jag helt enkelt fortfarande bryr mig förmycket om honom för att kunna släppa honom helt. men det är synd för han sårar mig gång på gång.

jag drog iallafall hem till emma istället. det var underbart att träffa henne efter denna långa tid vi inte setts! det är typ en månad sen eller nåt..
jag fick göra en gubbe på hennes sims 3, och hon blev assnygg! hade inte bangat asså.. HEHE.
sen spelade vi monopol med hennes syster och mamma. vi hann dock inte avsluta det innan jag var tvungen att åka hem, så vi räknade pengarna istället. jag förlorade med 100 spenn mindre än emmas mamma. STÖRANDE. men alltså, ska man spela klart monopol så kan det ju ta typ 5 timmar.. vem orkar det?

nu sitter jag här med toad i mitt knä. han kurrar så gott och somnar nog snart. jag önskar att jag kunde somna lika gott som honom inatt. men icke sa micke. tack och adjö