tja. igår slet jag ryggen av mig i 7 timmar på en potatismaskin, så idag kan jag inte röra mig :D ajjemen, här får man knega för levebrödet. men tjänar man 120 kr/h är det kanske värt det. var ju bara en dag. det som inte dödar, det härdar, so to say.
idag har jag varit ensam i huset i flera timmar och sysselsatt mig med film och tv. kollade på avatar. älskar den filmen. inte på grund av handlingen, utan för att den är så frihetssymboliserande (förutom i slutet när det är krig då). jag vill också leva i en värld där man är fri och kan springa och klättra och hoppa runt, och bara slänga sig ut från en hög höjd och så kommer något slags flygdjur som man har värsta connection med och tar emot en, och så kan man flyga. fan vad underbart. tyvärr är inte fallet så. inte fan jag kan varken klättra eller flyga. springa är min kondis fördålig för. och att kasta sig ut från en hög höjd och förvänta sig att någon ska ta emot mig skulle vara otroligt naivt och dumt. som han själv säger i början av filmen "I started having these dreams of flying. I was free. But sooner or later though, you always have to wake up."

när rebecca kom hem bakade vi chokladmousse. dom ska stå i kylen minst 3 timmar. alltså, sånt irriterar mig lite. när man har bakat något vill man ju äta det direkt, men nej, då ska man sitta och vänta. kan ju knappt berga mig! gud så gott det ska bli :) snart kommer mikael hem från potatisjobbet. då ska jag krama honom. till middag ska vi laga tacos, mums. har nog en mysig kväll framför mig, trots min onda kropp. och förresten, jag vet att jag ser ut som en upstoppad ko på bilden. men vad ska man göra? take it or leave it liksom. tack och adjö